Moderatorn Maria Strömvik, universitetslektor vid Lunds universitet och biträdande föreståndare för Centrum för europaforskning, inledde debatten med att fråga ledamöterna vilka frågor de anser är valets viktigaste.
Valets viktigaste frågor
Alla partier var eniga om att Rysslands invasion av Ukraina kommer att spela en avgörande roll under den kommande mandatperioden.
Morgan Johansson (S), vice ordförande i utrikesutskottet, betonade vikten av demokratifrågor och varnade för riskerna förknippade med allt starkare högerextrema krafter i Europa. Yasmine Eriksson (SD) framhöll betydelsen av en Sverigevänlig politik och starkt stöd till Ukraina, medan Katarina Tolgfors (M) underströk vikten av säkerhetspolitik och behovet av ett starkt och enat Europa. Jacob Risberg (MP) lyfte fram EU:s roll i att hantera klimatkatastrofer och att arbeta för att uppnå klimatmålen.
Stöd till Ukraina
EU står inför betydande utmaningar gällande säkerhetsläget i Europa. En av de mest akuta frågorna är EU:s stöd till Ukraina. Partierna var eniga om att EU måste fortsätta att stötta Ukraina, men hade olika åsikter om hur detta stöd ska utformas.
Magnus Berntsson (KD) menade att stödet från flera länder är bristfälligt – att alla inte bidrar lika mycket. Därför menade han att det är viktigt att fortsätta samarbeta med USA för att upprätthålla stödet samt att hjälpa Ukraina i sin strävan efter EU-medlemskap. Yasmine Eriksson (SD) betonade vikten av att konsekvent upprätthålla sanktioner mot Ryssland från alla länder. Slutligen påpekade Håkan Svenneling (V) att Ukraina utöver det militära biståndet behöver stöd för en rättvis återuppbyggnad av landet.
Kriget i Palestina
Ett annat omdebatterat ämne är kriget i Palestina. Frågan splittrar människor världen över samtidigt som det pågående kriget orsakar omfattande civila förluster. Debattörerna fortsatte med att ge sin bild av hur EU borde förhålla sig till konflikten.
Katarina Tolgfors (M) betonade att Israel har rätt att försvara sig, vilket i dagsläget är Sveriges position i frågan, men att EU behöver arbeta för humanitärt stöd och vapenvila. Kerstin Lundgren (C) lyfte fram att EU saknar trovärdighet i Mellanöstern och att EU inte har en enhetlig ståndpunkt som alla medlemsländer kan stödja. Ledamöterna från Liberalerna, Centerpartiet och Moderaterna förde fram att EU bör främja en tvåstatslösning med nya ledare på båda sidor.
Försvaret och det transatlantiska samarbetet
EU:s försvar kan under de kommande åren också påverkas av den osäkra framtiden på andra sidan Atlanten. Om Republikanernas Donald Trump vinner det kommande presidentvalet i USA kan Natos stabilitet vara hotad – vilket i sin tur skulle ställa högre krav på ett europeiskt försvar. Debatten fortsatte med att diskutera hur EU bör agera med tanke på risken att USA skulle lämna Nato.
Vänsterpartiets ledamot, Håkan Svenneling, förespråkade att EU ska satsa 2,6 procent av BNP på försvaret för att minska det militära beroendet av USA. Johan Forssell (L) ansåg att den viktigaste frågan är att Ukraina vinner kriget mot Ryssland, vilket kommer kräva ett fördjupat europeiskt samarbete. Johan Forsell (L) ställde sig dessutom positiv till en diskussion om europeiskt ledd trupp i Ukraina.
Morgan Johansson (S) lyfte att Donald Trump inte på egen hand kan fatta beslut om att lämna Nato. Detta beror på en nyligen godkänd lagstiftning i landet som förhindrar att någon president drar ur USA från försvarsalliansen utan godkännande från kongressen. Morgan Johansson (S) menade att EU bör fortsätta att stärka de transatlantiska banden samt satsa på sin egen försvarskapacitet inom ramen för Nato. Katarina Tolgfors (M) menade att EU borde ta ett större ansvar för sin egen säkerhet men betonade samtidigt vikten av att utnyttja befintliga samarbeten som det med Nato.
EU:s konkurrenskraft
EU:s ställning i relation till länder som USA och Kina diskuterades vidare i kontexten av EU:s minskande konkurrenskraft. Jacob Risberg (MP) lyfte fram att EU:s strikta klimat- och miljökrav ger unionen en stark position för att påverka den globala marknaden. Magnus Berntsson (KD) betonade vikten av frihandel och även en snabb implementering av lagstiftningspaketet Fit for 55, som syftar till att minska utsläppen med minst 55 procent till 2030. Detta för att stärka EU:s ställning på den globala marknaden genom en grön omställning av industrin. Yasmine Eriksson (SD) påpekade behovet av att öka självförsörjningsgraden och minska beroendet av Kina.
Gränskontrollerna vid Hyllie
Slutligen diskuterades gränskontrollerna vid Hyllie station i Malmö. Sedan 2015 har svensk polis utfört gränskontroller på tågstationen i Hyllie inför inresa till Sverige. För några månader sedan förlängdes gränskontrollerna ytterligare sex månader av regeringen. Enligt mångas bedömning strider de kvarvarande kontrollerna mot EU-rätten.
På frågan om när Hyllie kommer att återgå till att bara vara en tågstation förklarade Morgan Johansson (S) att kontrollerna infördes 2015 på grund av den då rådande flyktingkrisen, men nu behövs på grund av det ökade terrorhotet. Han menade att gränskontrollerna kan tas bort när EU fått ordning på sin yttre gräns. Håkan Svenneling (V) och Kerstin Lundgren (C) menade att gränskontroller inte är lösningen och föreslog att ge tullen mer makt utan att störa relationen mellan Köpenhamn och Malmö.
Sammanfattningsvis står EU inför många beslut om utrikespolitiska frågor som påverkar unionens utveckling de kommande åren, från säkerhetspolitik och försvar till internationell konkurrens och ambitiösa klimatmål. Debatten i Malmö visade en bred enighet om vissa frågor, samtidigt som andra ämnen skapade livliga diskussioner – vilket ger en indikation för de utmaningar som Europaparlamentet står inför under den kommande mandatperioden.